Inte bloggat på ett tag, men inte hänt så mycket spännande heller...
Hemma flyter väl saker på.. Tanja vaknar en gång på natten och sen tidigt på morgonen. Va lite lyxigt med Nadja som sov 4 till 6 timmar per natt.. Tanja brukar somna sista gången vid tolv tiden, sen vakna mellan 2 och 3, sen mellan 5 och 6 igen. Vissa dagar har jag bara behövt ge hennes ersättning en gång på kvällen bara, andra dagar oftare. Vet inte vad det beror på... känns lite jobbigt att inte veta när och om mjölken räcker, men första nattmålet och på morgonen är hon nöjd i alla fall och somnar rätt snabbt efter. Skönt att slippa ställa sig och göra ersättning då med en skrikande hungrig tjej som väntar....
Nu har det äntligen blivit lite plus grader ute, så idag blir det en premiär tur ut med vagnen. Jag har varit ute fyra gånger sen jag kom hem, inte vågat mig ut då det varit som halast.... men känns bättre och bättre i alla fall och har inte lika "ont" som jag hade med Nadja. Vad jag minns i alla fall..
Imorgon ska Nadja till förskolan för första gången, sen Tanja föddes då alltså :) Få se OM hon ens vill gå eller OM hon kommer vara ledsen när man lämnar då hon vet jag kommer vara hemma nu med Tanja och inte ska till jobbet. I största allmänhet går det bra här hemma med Nadja, hon vill hjälpa till mer än hon "kan" och nu har hon även inte behov av att vara med oss HELA tiden, utan kan vara på sitt rum ett tag och leka som innan.
Är bjudna på 4 års kalas hos Alwar den 22 januari, förra året fick han ett "enklare" Pippi pussel får se vad vi köper i år. Är lite kluven över om jag ska ta med Tanja eller inte, det värsta jag vet är att behöva amma bland folk jag inte känner och om hon får lite "ont" i magen är det ju inte så jätte kul heller. Hon har ju inte haft några större skrikattacker än, men hon har sina små stunder. Ammar jag innan jag åker, kan jag vara borta en liten stund i alla fall och blir hon hungrig kan Tommy ge henne lite ersättning så hon klarar den tiden då jag är borta. Får se hur jag gör.... kan vara mysigt att bara göra något med Nadja också..
BVC var här på besök idag, allt såg bra ut och hon har gått upp bra i vikt ....
Vid fem idag ska vi skriva på faderskapspapper, mamma sitter barnvakt så länge. Sen blir det nog en promenad till affären med båda barnen :)
Får försöka inte tänka på det "dåliga" som var med Nadja. Kunde ju inte gå ut och gå med henne första tiden, då hon vara skrek och skrek och då blev det att jag bara grät och grät :( Tror Nadja var 3 månader kanske, eller lite mindre innan hon "trivdes" i vagnen och hennes mage blev bättre och man "vågade" sig ut... Har bara det i tankarna hur det var då och hur dåligt man mådde, hindrar än lite för att "testa" och våga sig ut. Det är min största skräck i morgon då jag ska lämna Nadja, att Tanja ska vara missnöjd och skrika..... har tyvärr svårt för det. :(
Men hoppas det kommer gå bra...
5 kommentarer:
Jag kommer ihag sjalv faktiskt aven om det var nastan 14 ar sen men Nathalie att jag inte vagade ta med henne ut, inte ens till affaren for att jag var sa radd att hon skulle skrika. Herregud kan inte fatta att hon ar sa gammal nu! Hoppas att allt gar bra for dig nar du lamnar Nadja pa forskolan och att du och Tanka kan fa en mysig formiddag tillsammans. :0
Lagg garna upp lite mer bilder pa ditt lilla underverk det ar sa himla kul att se. Kram Asa
Usch, det enda jag spontant känner här är "vad sorgligt!"...så himla sorgligt att du inte kan slappna av och njuta av promenader och kunna ta med din lille nyfödde var som helst överallt, och att amningen är jobbig bland folk osv....jag hoppas innerligt att du kommer över nån tröskel eller vad det nu kan vara SNART, så du kan släppa alla jobbiga funderingar och rädslor som finns där helt i onödan, och står i vägen för att kunna njuta fullt ut. Du vet ju lika väl som jag att denna allra första tiden är så dyrbar och den kommer ju aldrig mer igen! Inte nog med att man har ett syskon TILL att bry sig om som dessutom kräver en hel del ibland, för bara det gör ju att man inte har tid eller möjlighet att njuta lika mkt med barn nummer två....så jag hoppas du försöker jobba med dessa känslorna och rädslorna. Vad är det värsta som kan hända? Och hur illa är det egentligen när allt kommer omkring? Slappnar du av känner Tanja det oxå och amningen fungerar säkert precis som den ska, även bland folk. Massa kramar /Jenny
Åsa: Ja, kan inte fatta att tiden gott så fort. Lite tråkigt man missar Nattis tonårstid då man va med henne så mycket som liten.. kommer lite mer bilder snart :)
Jenny: Hoppas jag med kan släppa oron SNART, man mår ju inte bra av att isolera sig heller :(
Marie det är inga problem om du vill ta med Tanja, jag skulle bara tycka det var kul att få se underverket =) Du kan få amma i ett annat rum helt själv, säg bara till i såfall. (vårt sovrum?)Barn skriker vissa mer andra... Jag vet ju själv hur det är och ha barn med kolik och inte kunna gå ut. Med Hilda gick allt så mycket bättre. Hoppas du kan släppa oron. Ska bli kul att ses på lördag!! Kram!!
Madde: Har också haft den tanken, att jag kan gå iväg.. men kommer tyvärr inte kännas "bekvämt" eller bra. Hade varit annorlunda om jag kännt folket.. men kommer gärna och hälsar på snart igen och kan ta med Tanja då. :)
Skicka en kommentar