Detta med snittet verkar vara otroligt svårt att få igenom i Göteborg, folk säger att jag ska satsa på Varberg med en gång. Men tror jag ska kolla i här först, och försöka. Blir ju så långt att åka då Tommy inte har körkort och måste hitta någon som är villig att köra. Sen om Nadja ska komma och hälsa på, blir det ännu en lång resa, sen ska man bli hämtad, ännu en lång resa för någon att köra. Så är väl bara till att försöka i Göteborg, fast hur mycket jag ändå försöker att inte tänka på det och oroa mig, gör jag såklart det. Hade varit så skönt om jag inte hade varit med om en sådan jobbig förlossningen innan, för kan inte släppa det. Är ju LIVRÄDD för att barnet inte ska överleva… hur ska man kunna släppa det när man vet att det inte finns någon garanti?? Ska man ligga och ha panikångest och gråta under hela förlossningen eller??? En förlossning i sig är ju jobbig nog…. Måste verkligen övertala mig själv att jag har skäl nog.. För tyvärr verkar folk (inte de allra närmaste) i ens omgivning tyckta att man är lite löjlig… det gör ju inte saken lättare!!
Men säg så här…
Man vet vilka risker det är att sätta sig i en bil, och vad som kan hända. Behöver inte vara du som är skälet till olyckan någon annan kan lika väl vara det. Men man sätter ju sig i bilen och kör utan oro och utan en tanke på alla risker… men om du varit med om en bilolycka, du eller någon du kände var nära på att inte överleva. Hur skulle du känna dig nästa gång du skulle köra bil??? Om det fanns möjlighet att ta tåget i stället och det passade, hade man inte valt de då???
Ni fattar va.. Bilen är vanlig förlossning och tåget planerat snitt, konstig jämförelse kanske??
Helgen har inte så mycket att bjuda på,
så får se vad som händer!!
4 kommentarer:
Jag förstår verkligen din rädsla... Jag vet ju själv hur rädd jag var inför barn nr 2 efter en dramatisk första förlossning. Men själv tror jag man blir starkare av att övervinna sin rädsla. När jag var i USA för flera år sen red vi på hästar, trodde aldrig i mitt liv att jag var så rädd för hästar som jag var. Sist jag satt på hästrygg ramlade jag av och det som liten. Förstår verkligen din jämförelse med bilar..hahaha... Men jag gav mig 17 på att på att jag skulle sitta på hästryggen hur jäkla mycket jag än grät (o stoppade upp alla andra) Jag hoppas verkligen du får ditt snitt och jag tror verklien att du kommer få det. Men jag tror att du behöver bearbeta din rädsla, och det behöver naturligtvis inte vara en vaginal förlossning. Men det känns ju jobbigt att gå, kanske resten av sitt liv att vara rädd. Det ska du verkligen inte behöva göra! Jag hoppas att du kan försöka koppla bort detta lite och njuta av det liv du har i magen. Jag vet att det är jättesvårt!! Men försök, jag tror att det ordnar sig till det bästa för dig!! Skickar lite styrkekramar till dig!!
Ligger något i det du skriver, men att falla av en häst som jag med gjort en gång och fortsätta rida efter det, är inget som man mister livet på.. (vad jag vet).. det är det som är själva grejen. Med tanke på att man inte är gravid hela livet, kommer ju denna rädsla att barnet kan dö försvinna när barnet kommit ut... för då har jag ingen förlossning att vara orolig över längre..
Om ni inte vill ha fler barn efter den i magen så är det ju klart då kanske du inte behöver vara rädd längre. Men det finns inga garantier även med ett planerat snitt... Jag tycker bara så himla synd om dig för att du känner såhär. Jag är så ledsen för din skull, det är ju så jobbigt att vara rädd o orolig och önskar att du inte hade behövt vara det!
Har ni gått ifrån nästa barn på N?
Nä, inte alls kul att känns så här och trodde inte det skulle bli så illa.. Är inte alls sugen på med barn sen (just nu).. OM vi ska ha mer ska jag få snitt beviljat innan jag blir gravid. Hört att trejde snittet inte brukar vara några problem att få om man gjort två innan.. ville ha namn på N.. men fastna inte för något förutom de jag ville ha som va upptagna eller som Tommy vägrar, nu är Nova även ett namn på grannens hund ;) Nicolas är fint, men tycker nog Hampus är lite finare :) Återstår att se vad det blir, kommer nog bli att som sist då vi bestämde oss efter vi fick reda på vad vi får. Den 1 nov har jag bokat en till till de :)
Skicka en kommentar